Modellen Barnvänlig kommun

Bild: Jussi Hellsten

Vi vill att Helsingfors ska vara en barnvänlig stad där alla barn och ungdomar har rätt till en trygg uppväxt och utveckling. Helsingfors förbinder sig till att främja likabehandling, jämställdhet och mänskliga rättigheter i all sin verksamhet. Vi stärker delaktigheten och interaktiviteten i all stadens verksamhet.

Helsingfors stad ansöker om Unicefs utmärkelse Barnvänlig kommun. Arbetet Barnvänlig kommun baserar sig på FN:s konvention om barnets rättigheter och arbetet syftar till att främja barnets rättigheter i kommunen. Varje barn är värdefullt och barnets rättigheter tillkommer alla barn.

I arbetet för Barnvänlig kommun deltar alla stadens sektorer och stadskansliet. 2022–2024 genomförs den verksamhetsplan som godkänts på våren 2022.

Barnets rättigheter som utgångspunkt

Mycket av det som är viktigt för barn och unga genomförs i kommunen. FN:s konvention om barnets rättigheter är en konvention om mänskliga rättigheter för alla under 18 år. Unicefs modell för Barnvänlig kommun främjar barnets rättigheter och utgör grunden till den nationella barnstrategin i kommunerna.

I modellen Barnvänlig kommun

  • identifieras vilka delområden i barns rättigheter staden måste utveckla
  • definieras vad staden måste göra för att barns rättigheter ska förverkligas så bra som möjligt
  • följer man upp genomförandet av de satta målen systematiskt.

Baserat på verksamhetsmodellen har man i Helsingfors kartlagt nuläget och lyft fram fem mål utifrån den:

Mål 1: De som arbetar med barn och unga, såsom småbarnspedagoger, lärare samt anställda inom ungdomstjänsterna och barnskyddet, ska få fortbildning om barnets rättigheter

Så här har det gått till:

  • Helsingfors har infört den nätbaserade utbildningshelheten om barnets rättigheter som den nationella barnstrategin erbjuder. Vid första skedet betonar vi införandet av den inledande utbildningen om barnets rättigheter inom alla sektorer och syftar till att öka antalet personer som deltar i utbildningen. Antalet deltagare har ökat väl under våren och sommaren 2023, men åtgärder och flerkanalig kommunikation behövs fortfarande för att öka medvetenheten om utbildningsmöjligheten.
  • Det har börjats tala mer om barnets rättigheter i stadsorganisationen. I en stad och organisation av Helsingfors storlek kräver implementering av åtgärder dock tid, långsiktigt arbete och engagemang. Det har observerats att ledningsåtgärder kan bidra till införandet av utbildningar.
  • Helsingfors har planerat och genomför en fortutbildning som baserar sig på de olika sektorernas behov och som behandlar synpunkter på en barnvänlig miljö och stadsrum. Man har också identifierat behovet av material om barnets rättigheter som riktar sig till arbetsgemenskaperna. Planeringen av materialen har inletts.
  • Det har utarbetats en kommunikationsplan för Barnvänlig kommun. Staden har informerat om Barnets rättigheter och om arbetet för Barnvänlig kommun i valda kanaler och sammanhangen. Arbetet har bland annat presenterats vid olika tillställningar inom sektorerna, för personalnätverken (delaktighet, jämlikhet) samt för ungdomsrådet och funktionsrättsrådet. Ett materialpaket har också sammanställts för de förtroendevalda. Information om utbildningen av barnets rättigheter delges sektorsvis, för hela staden på Helsingfors intranät samt i enlighet med kvartalskommunikationen i den nationella barnstrategins nätbaserad utbildningshelhet.

Mål 2: Stadens verksamhet för att stödja införandet och ett systematiskt genomförande av bedömningen av konsekvenserna för barn följer tydliga riktlinjer

Så här har det gått till:

Bedömning av konsekvenserna för barn är en viktig del av stadens besluts- och budgetberedning. Helsingfors har 2019 infört en allmän modell för förhandsbedömning av beslut. Modellen genomförs som en del av beredningen. Denna modell anvisar beredarna att bedöma konsekvenserna av beslut ur olika synpunkter. Det har inte funnits någon enhetlig modell eller metod för att bedöma konsekvenserna för barn. I utvecklingsarbetet har därför en modell för detta betonats.

Staden har gemensamt utarbetat en första modell för bedömning av konsekvenserna för barn under 2023. Modellen grundar sig på beaktandet av barnets rättigheter som en del av beredningen. Modellen följer stadens allmänna anvisningar om förhandsbedömning av beslut. Modellen utvärderas inom sektorerna och på ungdomsrådet och förbättras på basis av kommentarerna. Målet är att införa bedömningen av konsekvenserna för barn i besluts- och budgetberedningen under våren 2024. För att säkerställa beredarnas kompetens ordnas utbildning både om barnens rättigheter och om bedömningen av konsekvenserna för barn i 2024.

Mål 3: Respons på stadens tjänster samlas in barnvänligt, regelmässigt och systematiskt

Så här har det gått till:

  • Identifiering och hörande av responsen från barn och unga är en del av delaktighet i vardagen och växelverkan mellan vuxna och barn. I framtiden kommer identifieringen och hörande av denna respons också att utgöra en del av kunskapsbasen för bedömningen av konsekvenserna för barn.
  • I viss mån upplevs begreppet respons som besvärlig. Flerkanaligt hörande och främjande av delaktighet är naturligare i frågor som rör barn- och ungdomstjänster än i frågor som rör tjänster avsedda för alla stadsbor.
  • Med metoder av servicedesign skapas ett designverktyg för att stödja anställda inom förvaltningen. Verktyget hjälper anställda att uppfatta barns och ungdomars delaktighet samt sätten att höra och engagera barn och ungdomar i det egna arbetet.
  • På grundval av erfarenheterna utarbetas senast sommaren 2024 en uppföljningsplan som gör insamlingen och förmedlingen av responsen till barn och unga ännu mer barnvänlig och systematisk.

Hösten 2023 har genomförts följande pilottester:

Alla sektorer var för sig och tillsammans:

  • Barnens och ungdomarnas röst hörs -tillställningarna, i vilka deltar sektorns biträdande borgmästare, barn och unga samt ledningen för sektorerna. Tillställningarna har bland annat behandlat gemenskapen inom skolmiljön, mentalvårdstjänster och tillgång till dem, erfarenheter av stadsrum samt uppfattningar och bilder av kultur- och fritidsverksamhet. Vid tillställningarna provar man olika arbetsmetoder såsom Skididialogi eller stadspromenad. Tillställningarna ökar förståelsen för barnens och ungdomarnas erfarenheter av tjänster och staden.

Kultur- och fritidssektorn:

  • Pilottester för konst- och kulturfostran.
  • Ungdomarnas föreningsparlament för ungdomar som deltar i idrottsklubbar.

Fostrans- och utbildningssektorn:

  • Ett försök att samla in så kallade känsliga mätare för att stödja rektorn att identifiera elevernas erfarenhet av delaktighet och för att hantera denna erfarenhet.

Social-, hälsovårds- och räddningssektor:

  • Responspolicy för barn, särskilt för barn under 6 år, vid Kampens familjecenter.

Stadskansliet:

  • Insamling av respons från barn och ungdomar om erfarenheterna från deltagandet i workshops för VårStad 3.0 under förslagsskedet.

Stadsmiljösektorn:

  • De ungas syn på framtidens stad – arbetsverkstäder för unga och sammanhängande intern kommunikation i anslutning till planeringen av bulevardstaden vid Backasgatan.

4. Vi förebygger mobbning och främjar gemenskapsandan inom stadens tjänster för barn. Vi främjar barns emotionella färdigheter och interaktionsfärdigheter i barnens uppväxtmiljöer.

Så här har det gått till:

I alla våra skolor undervisas och inlärs känslo- och interaktionsfärdigheter. Färdigheterna hjälper barn och ungdomar att identifiera, namnge och reglera sina känslor. Känslo- och interaktionsfärdigheterna gör det möjligt att arbeta i en grupp, att lyssna på och beakta andra. I Helsingfors grundskolor har det utvecklats strukturer för undervisningen i dessa färdigheter sedan våren 2022. Målet har varit att minst 80 procent av skolorna systematiskt använder ett eller flera program för känslo- och interaktionsfärdigheter före slutet av höstterminen 2023. Det här har man lyckats väl med.

Genomförandemetoderna varierar från skola till skola. Färdigheterna kan inövas regelbundet som en del av ett visst ämne, eller övningen kan vara ett eget ämne. En del av skolans verksamhet är att öva på dessa färdigheter i vardagliga situationer. Undervisningen i känslo- och interaktionsfärdigheter är uppdelad i teman som ändras varje månad. Temana är bland annat gruppbildning, självkännedom, känslor och en trygg gemenskap.

I Helsingfors har en verksamhetsmodell utvecklats för att ta itu med mobbning, våld och trakasserier på sektornivå. Modellen ger skolor och läroanstalter riktlinjer för att fungera i situationer där en studerande har upplevt osakligt bemötande. Verksamhetsmodellen färdigställs i slutet av 2023 och den etableras som en del av skolornas och läroanstalternas strukturer. Verksamhetsmodellen ska gås igenom regelbundet med personal, studerande och vårdnadshavare så att alla vet hur man hanterar situationer med mobbning, våld och trakasserier. För att säkerställa kompetensen har personalen från småbarnspedagogik till andra stadiet utbildats i fenomenet mobbning och hur man förebygger och ingriper i mobbning. Dessutom har man ordnat egna utbildningar i ämnet för hobbyarrangörerna på våren 2023.

Ta del av hur man övar känslo- och interaktionsfärdigheter i Vesalan peruskoulu:

Helsingfors lär nu ut emotionella färdigheter och interaktionsfärdigheter i stadens alla skolor

Utvecklande av emotionella och kommunikativa färdigheter är också en del av Helsingfors mobbningsförebyggande åtgärdsprogram .

5. Vi stärker barns och ungas upplevelse av trygghet i stadsrum genom att utveckla växelverkan

Så här har det gått till:

Som en del av det tidiga arbetet samlade man in synpunkter från barn och unga på deras erfarenheter av otrygghet i stadsrummen. I början av utvecklingsarbetet bildade man en enhetlig grupp av de aktörer som arbetade med temat och skapade en lägesbild av projekt, program och annat utvecklingsarbete inom temat. Efter detta valdes ut fem pilotprojekt om trygghet i staden som kommer att följas upp. Målet är att bilda en uppfattning om det arbete som visar sig minska otrygghet och vilka slags stadsrum som förknippas med otrygghet. Dessutom fundera man på vilka interaktionsmodeller som kan skapas för barn och unga så att arbetet är effektivt.

De pilottester som ska följas är

Flera hundra barn har deltagit i pilotverksamheten, men det har varit en utmaning att få information om barnens erfarenheter, särskilt när det gäller upplevelser om trygghet. Observationer har genomförts ganska slumpmässigt och det har varit en utmaning att nå barn till exempel för intervjuer.

Baserat på enkäter och observationer har responsen dock i allmänhet varit positiv. Försöken har aktiverat underutnyttjade stadsrum som tidigare upplevts otrygga och stött barnens och ungdomarnas möjligheter för utevistelse. Dessutom har försöken svarat på de önskemål som enligt undersökningarna varit åtgärder som barn och ungdomar själva ansett vara de viktigaste för att förbättra erfarenheter av trygghet. En del av pilottesterna kommer också att fortsätta under 2024. Vid observationer och uppföljning kommer särskild uppmärksamhet ägnas åt att kartlägga hur upplevelsen om trygghet har förbättrat.

Målet under vår 2024 är att bedöma hur pilottesterna kan förebygga otrygghet i stadsrum och att producera en skriftlig beskrivning av arbetet.

Organiseringen av Barnvänlig kommun-arbetet i Helsingfors

Samordningsgruppen för Barnvänlig kommun-arbetet sammanträder ungefär fyra gånger per år.

Ordförande för samordningsgruppen:

Mikko Vatka
Ungdomsdirektör
Tfn 09 310 71252
mikko.vatka@hel.fi

Unicef-samordnare:

Fostrans- och utbildningssektorn
Elina Rautiainen
Projektchef
Tfn 09 310 22148
elina.rautiainen@hel.fi

Kultur- och fritidssektorn
Pirjo Mattila
Utvecklingsexpert
Tfn 09 310 89122
pirjo.mattila@hel.fi

Social-, hälsovårds- och räddningssektorn
Mia Mäntymaa
Utvecklingskonsult
Tfn 09 310 72924
mia.mantymaa@hel.fi

Stadskansliet
Stina Högnabba
Specialplanerare
Tfn 09 310 42525
stina.hognabba@hel.fi

Stadsmiljösektorn
Maria Hyövälti
Landskapsarkitekt
Tfn 09 310 21346
maria.hyovalti@hel.fi