Modellen Barnvänlig kommun

Vi vill att Helsingfors ska vara en barnvänlig stad där varje barn och ung har rätt till en trygg uppväxt och utveckling. Helsingfors förbinder sig att främja jämlikhet, jämställdhet och mänskliga rättigheter i all sin verksamhet. Vi stärker delaktigheten och växelverkan i all verksamhet inom staden.

Helsingfors stad deltar i utvecklingsarbetet enligt UNICEFs modell Barnvänlig kommun. Barnvänlig kommun-arbetet grundar sig på FN:s konvention om barns rättigheter och det främjar förverkligandet av barns rättigheter i kommunen. Varje barn är värdefullt och barns rättigheter är alla barns rättigheter.

Alla sektorer vid staden och stadskansliet deltar i Barnvänlig kommun-arbetet. Åren 2022–2024 genomförs verksamhetsplanen som godkändes våren 2022. Barn och unga har en viktig roll i arbetet. Barn och unga är också representerade i samordningsgruppen Barnvänlig kommun, där även förtroendevalda och organisationer är representerade.

Med barns rättigheter i bakgrunden

Många saker som är viktiga med tanke på barn och unga genomförs i kommunen. FN:s konvention om barns rättigheter (barnkonventionen) är en konvention om mänskliga rättigheter som gäller alla under 18 år. UNICEFs modell Barnvänlig kommun främjar förverkligandet av barns rättigheter och sprider den nationella barnstrategin till kommunerna.

I modellen Barnvänlig kommun

• identifieras vilka delområden i barns rättigheter staden måste utveckla
• definieras vad staden måste göra för att barns rättigheter ska förverkligas så bra som möjligt
• följer man upp genomförandet av de satta målen systematiskt.

Baserat på verksamhetsmodellen har man i Helsingfors kartlagt nuläget och lyft fram fem mål utifrån den:

1. De som arbetar med barn och unga, såsom småbarnspedagoger, lärare samt anställda inom ungdomstjänsterna och barnskyddet, ska få fortbildning om barnets rättigheter

• Vi sprider medvetenheten om barns rättigheter i sektorerna och olika arbetsgrupper vid staden. Vi säkerställer dessutom att arbetet syns i planeringen av stadens verksamhet och ekonomi.
• Vi kartlägger möjligheterna att infoga ett avsnitt om barns rättigheter till sektorernas planer för fortbildning och kompetensutveckling.
• Vi tar fram ett informationspaket om barns rättigheter till de förtroendevalda. Paketet ska finnas i portalen för förtroendevalda.
• Vi utnyttjar material som producerats med barn och unga samt barns och ungas respons som utbildningsmaterial. Barn och unga agerar även som utbildare. Som ett utbildningsavsnitt beaktas rättigheterna för barn och unga i en utsatt ställning.

2. Stadens verksamhet för att stödja införandet och ett systematiskt genomförande av bedömningen av konsekvenserna för barn följer tydliga riktlinjer

• Vi inrättar en stadsgemensam utvecklingsgrupp för bedömningen av konsekvenserna för barn och skapar oss en lägesbild av de modeller som används inom sektorerna. I arbetet beaktas det nationella arbetet och vi sätter oss in i de befintliga nationella modellerna för bedömningen av konsekvenserna för barn samt publikationer i området.
• Vi skapar en stadsgemensam modell för bedömning av konsekvenserna för barn vid besluts- och budgetberedningen. Om möjligt ska modellen också innehålla uppföljning av användningen av bedömningen av konsekvenserna för barn.
• Modellen för bedömning av konsekvenserna för barn införlivas i stadens modell för konsekvensbedömning av beslut, anvisningarna för budgetberedningen och handboken för beslutsberedaren.
• Beslutsberedarna och de som planerar ekonomin och verksamheten utbildas i användningen av modellen för bedömning av konsekvenserna för barn.
• Ungdomsfullmäktige lämnar synpunkter på skapandet av modellen och kallas till utbildningar. Lämpligheten av modellen för bedömning av konsekvenserna för barn för barn i utsatt ställning säkerställs.

3. Respons på stadens tjänster samlas in barnvänligt, regelmässigt och systematiskt

• Vi klarlägger nuläget för insamlingen och behandlingen av respons i samarbete med barn och unga och beaktar härvid barns rättigheter, barn i utsatt ställning och UNICEFs kriterier för insamling av respons (flera kanaler, åtkomlighet, tillgänglighet, vikten av dialog).
• Vi väljer ut ändamålsenliga pilotprojekt för insamling och behandling av respons och utvärderar dem.
• Vi utarbetar en fortsatt plan för att utveckla insamlingen och behandlingen av respons.

4. Vi förebygger mobbning och främjar gemenskapsandan inom stadens tjänster för barn. Vi främjar barns emotionella färdigheter och interaktionsfärdigheter i barnens uppväxtmiljöer.

• Vi ökar medvetenheten om fenomen som hör till mobbning hos personalen i småbarnspedagogiken och utbildningen på andra stadiet och utökar med hjälp av kommunikation anvisningarna om ingripande i mobbning.
• Vi utbildar personer som arbetar med barn och unga och hobbyaktörer för att stärka deras kompetens i att förebygga mobbning och ingripa i mobbning. Vi uppmärksammar situationer som barn och unga lyfter fram och som de önskar att vuxna ska ingripa i.
• De emotionella färdigheterna och interaktionsfärdigheterna stärks systematiskt i den grundläggande utbildningen.
• Barn och unga har expertrollen i utbildningar, utbildningsinnehåll och kommunikation. Helheten beaktar olika barngrupper.

5. Vi stärker barns och ungas upplevelse av trygghet i stadsrum genom att utveckla växelverkan

• Vi skapar oss en gemensam uppfattning av och en lägesbild av barns och ungas upplevelser av trygghet och otrygghet i olika stadsrum.
• Vi genomför pilotförsök om olika växelverkansmetoder med barn och unga i stadsförnyelseområdena. I pilotförsöken utreder vi också vilka slags stadsrum upplevelserna av otrygghet är förknippade med. I arbetet deltar också lokala samarbetsgrupper och organisationer från områdena.
• Vi söker lösningar utifrån svaren från pilotförsöken och skapar växelverkansmodeller framför allt för att förebygga otrygghet i stadsrummet.
• Barn och unga deltar i pilotförsöken. Vi ser till att barngrupper i utsatt ställning tas med i pilotförsöken.

Organiseringen av Barnvänlig kommun-arbetet i Helsingfors

Samordningsgruppen för Barnvänlig kommun-arbetet sammanträder ungefär fyra gånger per år.

Ordförande för samordningsgruppen:

Mikko Vatka
Ungdomsdirektör
Tfn 09 310 71252
mikko.vatka@hel.fi

Unicef-samordnare:

Fostrans- och utbildningssektorn
Elina Rautiainen
Projektchef
Tfn 09 310 22148
elina.rautiainen@hel.fi

Kultur- och fritidssektorn
Pirjo Mattila
Utvecklingsexpert
Tfn 09 310 89122
pirjo.mattila@hel.fi

Social-, hälsovårds- och räddningssektorn
Mia Mäntymaa
Utvecklingskonsult
Tfn 09 310 72924
mia.mantymaa@hel.fi

Stadskansliet
Stina Högnabba
Specialplanerare
Tfn 09 310 42525
stina.hognabba@hel.fi

Stadsmiljösektorn
Maria Hyövälti
Landskapsarkitekt
Tfn 09 310 21346
maria.hyovalti@hel.fi