Förhandlingar om främjande av hälsa och välfärd

Förhandlingar om främjande av hälsa och välfärd, så kallade HYTE-förhandlingar, förs mellan Helsingfors stad och andra HYTE-aktörer om olika teman som rör främjande av hälsa och välfärd. Enligt lag ska förhandlingar hållas minst en gång per år. Lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021, 6 §)

Vid HYTE-förhandlingarna diskuteras bland annat följande inom främjande av hälsa och välfärd

• mål och åtgärder
• samarbete
• uppföljning
• verksamhetsmodeller
• informationsspridning.

Helsingfors stads modell för HYTE-förhandlingarna bygger på en stadsövergripande grund och genomförs enligt principen om kontinuerlig utveckling. Den tvådelade modellen fokuserar på samarbete. De årliga förhandlingarna utgår från den befintliga välfärdsplanen. Målet med de omfattande förhandlingarna, som förs en gång varje fullmäktigeperiod, är att bygga en ny välfärdsplan.

Ett brett spektrum av samarbetspartner som är involverade i stadens arbete för att främja hälsa och välfärd, såsom representanter för påverkansorgan och organisationsdelegationen, aktörer i HYTE-arbetsgrupperna och nätverken samt HUS-sammanslutningen, kallas till förhandlingarna. Helsingfors stad representeras av medlemmarna i de förvaltningsövergripande HYTE-livscykelarbetsgrupperna, HYTE-beredningsgruppen på stadsnivå samt beredare av äldre-, funktionshinders- och ungdomsråden och organisationsdelegationen.

Den information som samlas in under förhandlingarna används bland annat vid upprättandet av Helsingfors stads välfärdsplan och åtgärderna i den samt som informationsunderlag för stadsstrategierna.

Helsingfors omfattande HYTE-förhandlingar fördes i början av 2025. Promemorior och en sammanfattning av de omfattande förhandlingarna upprättas och inkluderas i den omfattande välfärdsberättelsen (Helsingfors stads HYTE-barometer).

Våren 2026 hölls den årliga förhandlingsomgången. Sammanfattningar av de årliga förhandlingarna finns på denna sida.

HYTE-förhandlingar 2026

HYTE-förhandlingarna våren 2026 baserades på målen för välfärdsplanen 2026–2029.

I tre åldersgruppsspecifika HYTE-förhandlingar diskuterade små grupper de problem som ligger till grund för målen i den nya välfärdsplanen och som staden och dess samarbetspartner måste samarbeta kring för att lösa. Grupperna kom också med idéer till god praxis, lösningar och samarbetsmöjligheter kring dessa mål.

I HYTE-förhandlingarna deltog 97 representanter för olika samarbetspartner och 36 anställda vid Helsingfors stad, totalt 133 personer. Informationen från förhandlingarna används för att utarbeta åtgärder för Helsingfors nya välfärdsplan. En sammanfattning av förhandlingarna 2026 kan laddas ner på denna sida.

HYTE-förhandlingarna mellan Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen hålls hösten 2026.

Resultat av HYTE-förhandlingarna 2026

Barn, unga och barnfamiljer

Mål 1: Barns och ungas tillit till sina möjligheter att påverka sin framtid stärks.

• Rättidigt och livslångt stöd för föräldraskapet, till exempel genom att utvidga modellerna för rådgivningsbyråerna och få in stödet i familjernas vardagsmiljöer.
• Stöd för psykisk hälsa med låg tröskel samt trygga vuxna i skolorna och på fritiden stärker hoppet och resiliensen.
• Genuin delaktighet och mötesplatser (platser där man kan vara utan att prestera) bidrar till en känsla av gemenskap och att man har en möjlighet att påverka.

Mål 2: Andelen barn och unga med låg fysisk aktivitet minskar.

• Att göra fysisk aktivitet till en del av vardagen och skoldagen, till exempel genom att ta pauser från sittandet samt genom aktiva lektioner och aktiviteter som är direkt kopplade till skoldagen.
• Fritidsaktiviteter med låg tröskel och utan tävlingsinslag samt främjande av spontan rörelse sänker tröskeln för att delta, särskilt för personer med låg fysisk aktivitet.
• Tillgänglighet och jämlikhet kräver flerspråkig kommunikation samt att ekonomiska hinder undanröjs och anpassad motion främjas.

Personer i arbetsför ålder

Mål 1: Ensamheten och känslan av utanförskap hos unga vuxna som löper risk för marginalisering minskar.

• Att förtydliga servicestigarna och stärka hänvisningarna så att unga vuxna inte lämnas ensamma vid övergången från en tjänst till en annan.
• Mötesplatser med låg tröskel, kamratverksamhet och uppsökande arbete är viktiga för att nå unga vuxna som är ensamma och inte omfattas av någon service.
• Strukturer för sektorsövergripande samarbete där staden och organisationerna medvetet arbetar tillsammans.

Mål 2: Den fysiska aktiviteten bland personer i arbetsför ålder ökar.

• Att undanröja hinder för vardagsmotion i stadsmiljön (till exempel säkra och tillgängliga vägar, vinterunderhåll) samt integrera fysisk aktivitet i arbets- och vardagsmiljöer.
• Tydlig kommunikation i flera kanaler och aktiv servicehandledning hjälper människor att hitta sätt att röra på sig som passar dem.
• Genom att bredda föreställningarna (fysisk aktivitet är inte bara en hobby utan små handlingar i vardagen) sänks tröskeln, särskilt för grupper med låg fysisk aktivitet.

Äldre personer

Mål 1: Ensamheten och marginaliseringen bland äldre minskar.

• Tillgänglig kommunikation i flera kanaler och aktiv servicehandledning för att hjälpa äldre att hitta befintliga tjänster.
• Gemensamma mötesplatser, kamrat- och frivilligverksamhet samt verksamhet över generationsgränserna stärker de sociala relationerna.
• För att nå de mest utsatta är det viktigt att motverka digitalt utanförskap, bland annat genom ett brett och mångsidigt utbud av digitalt stöd, ökad digital motivation och bibehållande av icke-digitala servicekanaler.

Mål 2: Äldre rör på sig mer.

• En åldersvänlig och tillgänglig stadsmiljö, där fysisk aktivitet är möjlig nära vardagslivet.
• Personlig servicehandledning samt ledsagar- och vänverksamhet hjälper människor att komma ut och röra på sig, särskilt när deras funktionsförmåga blir nedsatt.
• Att konkretisera vikten av vardagsmotion och en positiv kommunikation där empatifaktorn är hög stärker motivationen.