Modellen Barnvänlig kommun

Så här har vi framskridit:

Medvetenhet om barnets rättigheter har spridits i stadens sektorer och stadens olika arbetsgrupper, forum samt ledningens diskussioner, utbildning och interna kommunikation.

• Genom åtgärderna har man även strävat efter att påverka strukturer och stärka perspektivet för barnets rättigheter, exempelvis genom att främja arbete för Barnvänlig kommun som en del planeringen och genomförandet av ekonomin och verksamheten. Arbetet för barnvänlig kommun har förts in som en del av planerna för stadens ekonomi och verksamhet eller årsplanerna.
• Utbildningsarbetsgruppen har sammanträtt regelbundet och en utbildningshelhet för barnets rättigheter har tagits i bruk (eOppiva). Webbutbildning erbjuds ständigt. Man har strävat efter att öka antalet deltagare i utbildningarna, exempelvis genom kommunikations- och ledningsmetoder, och antalet utbildningar ökar. 31.8.2024 hade totalt 3 895 personer deltagit i utbildningarna.
• Med tillstånd av chefen är det möjligt att delta i utbildningarna i utbildningskalendern under arbetstid. Med den utbildningshelhet som är riktad till yrkespersoner strävar man efter att säkerställa att yrkespersoner som arbetar med barn och unga får fortbildning om barnets rättigheter, så att barnets rättigheter ska beaktas ännu bättre än hittills som en del av yrkespersonernas arbete.
• Respons om utbildningarna har samlats in från och med våren 2024.
• Man har regelbundet informerat yrkespersoner, förtroendevalda och arrangörer av hobbyverksamhet om utbildningar i barnets rättigheter. Man har kommunicerat omfattande om utbildningshelheten inom de olika sektorerna och i stadskansliet samt de stadsgemensamma kanalerna.
• Ett informationspaket om barnets rättigheter för förtroendevalda har tagits fram som en del av portalen för förtroendevalda. Förtroendevalda har informerats om utbildningarna och erbjudits möjligheter att delta inom ramen för den kvartalsvisa kommunikationen om barnets rättigheter.
• Ett evenemang om barnvänlig stadsplanering anordnades för stadsmiljösektorns personal och personalen inom lokaltjänsterna för de övriga sektorerna, och i stadsmiljösektorns planeringsskolor diskuterade man två gånger teman i anknytning till arbetet Barnvänlig kommun, såsom delaktiggörande av barn och bedömning av konsekvenser för barn. Sektorerna har haft egna utbildningsevenemang, exempelvis för skolgångshandledare och på barnvänliga Alla hjärtans dag ett informationstillfälle om arbetet Barnvänlig kommun inom kultur- och fritidssektorn.
• Utbildningsevenemang om barnets rättigheter har anordnats för arrangörer av hobbyverksamhet, i samband med vilka man har informerat om utbildningsmaterialet i eOppiva.
• Webbutbildningsmaterial om den nationella barnstrategin har utarbetats tillsammans med barn och unga.
• Man har anordnat ett diskussionsevenemang om barnets och den ungas rätt till ett tryggt liv, i vilket barn och unga var representerade. Evenemanget streamades på Helsingforskanalen. Före evenemanget diskuterades evenemangets innehåll och teman, såsom barnets rättigheter, med barn.
• Arbetet Barnvänlig kommun i sin helhet och de åtgärder som genomförts har presenterats för ungdomsrådet. De unga tillfrågades om synvinklar och respons på de åtgärder som vidtagits.
• Stadens olika tjänster har i stor utsträckning uppmuntrats att fira barnrättsdagen och -veckan med barn och unga.
• Som en del av en podcastserie har man hört barns och ungas tankar om medvetenheten om barnets rättigheter och firandet av barnrättsdagen.
• Vid sidan av de tidigare centrala principerna jämlikhet och delaktighet har främjande av barnets rättigheter lagts till kultur- och fritidssektorns grunder för beviljande av understöd.

Så här har vi framskridit:

• Helsingfors modell för bedömning av konsekvenserna för barn har slutförts. Modellen har införlivats i Helsingfors riktlinjer för beslutsberedning.
• Modellen har redan testats i flera beslutsberedningar.
• Utbildning om modellen har erbjudits och ett evenemang för kamratlärande har anordnats, i vilket 222 personer deltog.
• Arbetet för att implementera modellen fortsätter, och den utvecklingsarbetsgrupp som inrättats för arbetet stöder ibruktagandet och anordnar de nödvändiga utbildningarna och evenemangen för kamratlärande. I Teams-gruppen för kamratlärande delas erfarenheter, exempel och utbildningsmaterial.
• Modellen för bedömning av konsekvenser för barn har presenterats för och diskuterats med ungdomsrådet. Under beredningen har modellen även diskuterats flera gånger i koordinationsgruppen för Barnvänlig kommun, i vilken företrädare för ungdomsrådet deltar.
• Alla sektorer och stadskansliet deltar i arbetet Barnvänlig kommun. Helsingfors styrgrupp för förvaltningsförfarande har beslutat om implementeringen i mars 2024. Planerna för implementeringen bereds som bäst i alla sektorer.
• Då implementeringen av modellen Barnvänlig kommun framskrider blir beslutsberedningen och konsekvenserna för barn mer transparenta. Modellen för bedömning av konsekvenserna för barn stärker bedömningen av barnets rättigheter som en del av beslutsberedningen, och synliggör barnets rättigheter ytterligare.

Så här har vi framskridit:

• Vid insamlingen av respons och erfarenhetsbaserad information från barn och unga har man fäst uppmärksamhet vid barnvänliga sätt att samla in information, ge respons på information och interagera samt att detta genomförts systematiskt.
• Alla sektorerna och stadskansliet har genomfört ett eget försök i anknytning till barnvänlig insamling av respons.
• Man har sammanställt information om de metoder för att samla in respons och erfarenhetsbaserad information som använts upprepade gånger av sektorerna och stadskansliet. Vid insamlingen av respons och erfarenhetsbaserad information beaktades både olika åldersgrupper och olika behov av information. Under arbetet har den gemensamma förståelsen för både barnvänliga sätt att samla in respons och den respons som redan samlats in från barn och unga stärkts, så att informationen även kan utnyttjas bättre över sektors- och tjänstegränserna. Arbetet med pilotförsökens gemensamma lärdomar och erfarenheter har stött och bidragit till informationsutbytet inom de egna organisationerna.
• Betydelsen av erfarenhetsbaserade information från barn och unga har kommit fram vid stadens morgonkaffeevenemang med teman såsom delaktighet, respons, kunskapsbaserad ledning och andra motsvarande sammanhang.
• Inom ramen för helheten har en uppföljningsplan utarbetats, och ansvaret för att implementera denna finns hos sektorerna och styrgruppens för barnens och de ungas delaktighet. Det är viktigt att fortsätta lyssna på barnens och de ungas respons och erfarenheter i vardagen, men säkerställa att barns och ungas röst hörs i planeringen och beslutsfattandet.
• Barn och unga har deltagit i planeringen, genomförandet och utvärderingen av fostrans- och utbildningssektorns pilotförsök för känsliga mätare och idrottens modell för föreningsparlament, testat 5 x 2-insamling av respons för att utveckla den, och gett respons om verksamheten med hjälp av verktyget.
• De barn och unga som deltog i planeringen av Bulevarden och VårStad-workshoppen har gett respons både om workshoppen och om insamlingen av respons.
• Deltagarna i pilotförsöken har inkluderat enskilda barn, barngrupper, gruppverksamhet för unga, och i dialogerna större grupper av barn och unga.
• Alla sektorer och stadskansliet har genomfört ett eget pilotförsök och sektorerna har genomfört de biträdande borgmästarnas evenemang Barnens och de ungas röst hörs. Respons om evenemangen har samlats in för att utveckla dem.
• På Barnrättsdagen 2023 anordnades en gemensam dialog för hela staden, Barnens och de ungas röst hörs, med de biträdande borgmästarna, ledningen och barn och unga, där man diskuterade resultaten av enkäten hälsa i skolan.
• Plock och erfarenheter från pilotförsöken har kommunicerats till tjänsterna och den högre ledningen.
• Arbetet fortsätter – målet är att lyfta fram barnens upplevelser mer systematiskt i olika sammanhang, stärka kunskaperna om metoder och fästa uppmärksamhet vid små barn.
• För att få barnens röst att höras skapades under arbetet planeringsverktyget Kom jag ihåg barnen och de unga. Verktyget är tillgängligt för alla på stadens intranät, och har presenterats i samband med utbildningen Barnvänlig kommun. På intranätet finns även ett bredare utbud av verktyg och tips för att höra och delaktiggöra barn och unga.

Så här har vi framskridit:

• I slutet av 2023 använde varje grundskola minst ett program för känslo- och interaktionsfärdigheter, och i varje grundskola hade man skapat en struktur och en årsklocka för systematisk undervisning i känslo- och interaktionsfärdigheter (exklusive specialskolorna).
• Helsingfors har valt ut fem program för känslo- och interaktionsfärdigheter, från vilka skolorna har fått välja vilka de använder. Implementeringen av programmen har stötts sedan 2022. Skolorna har erbjudits utbildning i det program de har valt: Må bra tillsammans och Välbefinnande i skolan, Mieli rf (användes i 68 skolor år 2023), Friends, Stationens Barn (användes i 5 skolor år 2023), Samspel, NMI (användes i 11 skolor år 2023), Askeleittain, Hogrefe, KiVa-skola, Åbo universitet. Dessutom använder skolorna även andra program, exempelvis Se det goda (i 13 skolor). Även andra utbildningar om skolgemenskapens välbefinnande och samhörighet har anordnats. Totalt 54 utbildningar av externa utbildningsanordnare har ordnats i skolorna, och deltagandet i dessa har varit frivilligt (Resto, De Ungas Kompass, Vänelevsverksamheten).
• En omfattande utbildning på sex månader har ordnats för lärare för att utveckla deras känslo- och interaktionsfärdigheter (Positiivinen Oppiminen ry). I utbildningen deltog 400 personer, vilket inkluderade representation från varje finskspråkig grundskola. Förutom att stärka lärarnas kompetens har skolorna utvecklat en egen struktur för känslo- och interaktionsfärdigheter med hjälp av en extern sakkunnig.
• I Helsingfors har en verksamhetsmodell utvecklats för att ta itu med mobbning, våld och trakasserier på sektornivå. Modellen ger skolor och läroanstalter riktlinjer för att fungera i situationer där en studerande har upplevt osakligt bemötande. Verksamhetsmodellen färdigställdes i slutet av 2024 och den etableras som en del av skolornas och läroanstalternas strukturer. När det gäller småbarnspedagogik utvecklades och uppdaterades modellen för små barn inom ett utvecklingsprojekt för gemensam elev- och studerandevård. Verksamhetsmodellen har införts i gymnasiernas och Stadin AO:s planer för stöd av de studerandes välbefinnande. 
• För att säkerställa kompetensen har personalen från småbarnspedagogik till andra stadiet utbildats i fenomenet mobbning och hur man förebygger och ingriper i mobbning. Två evenemang har anordnats för tjänsteleverantörer inom Finlandsmodellen för hobbyverksamhet, vid vilka man har behandlat inkludering i gruppen, delaktighet, jämlikhet och handledarens roll. Under hösten 2024 anordnar idrottstjänsterna en utbildning, i vilken man behandlar bland annat åldersanpassningen i anknytning till barnets rättigheter samt jämlikhetens och delaktighetens teman med föreningsaktörer. Vid sitt eget evenemang behandlade de drygt 40 konst- och kulturaktörerna inom verksamheten Kulturens fadderbarn barnets rättigheter samt observation och beaktande av små barn under skolåldern i utvecklingen av verksamheten.
• I en skola beställde studentkåren en enkät för hela skolans elever, där elevernas delaktighet genomfördes så att de kunde framföra huruvida de ville lära sig känslo- och interaktionsfärdigheter, och hur de ville lära sig dem. 283 elever svarade på enkäten. Uppgifterna från enkäten sammanställdes och eleverna fick berätta om sina tankar om undervisning i känslo- och interaktionsfärdigheter på video. Videon har visats för både lärare och rektorer vid olika utbildningar och webbinarier.
• Sex workshoppar om undervisning i känslo- och interaktionsfärdigheter ordnades för sjundeklassarna i två högstadier. Totalt 100 elever deltog i workshopparna. Målet med workshopparna var att samla in respons från eleverna om undervisningen och dess effekter på stämningen i skolan. Responsen kommer att utnyttjas för den fortsatta utvecklingen av verksamheten. Dessutom samlades respons in från ungdomsrådets medlemmar genom en enkät. 18 unga svarade på enkäten. Ungdomsrådets medlemmar sprider också enkäten i sina egna nätverk. Antalet respondenter är 114 elever.
• I förskoleundervisningen anordnades 40 workshoppar för barn om förebyggande av mobbning. 457 barn och 83 yrkespersoner inom småbarnspedagogiken deltog. Resultaten från workshopparna utnyttjades vid uppdateringen av det mobbningsförebyggande programmet för förskoleundervisningen och småbarnspedagogiken.
• I läroinrättningarna på andra stadiet skapar man regelbundet principer för tryggare rum under läsåret tillsammans med elevgrupper. Uppdateringen av den mobbningsförebyggande verksamhetsmodellen har varit en del av beredningen av elev- och studerandevårdsplanen. Vid beredningen av elev- och studerandevårdsplanen hördes studentkårernas styrelser och ungdomsrådet genom en enkät. 33 studerande på andra stadiet svarade på enkäten. I studerandenas svar önskade man sig mer systematiskt ingripande i mobbning, och därför tar man i verksamhetsmodellen upp olika former av mobbning och förtydligar ansvaren och rollerna då det gäller ingripande i mobbning. I verksamhetsmodellen betonas allas skyldighet att ingripa och vikten av uppföljning. Dessutom skickades beredningsskedets utkast till det mobbningsförebyggande programmet till studentkårernas styrelser i gymnasieskolorna och Stadin AO för kommentarer.
• 3.3.2023 och 20.11.2023 anordnades den biträdande borgmästarens sektorskvällar för grundskoleelever och studerande på andra stadiet (De ungas röst hörs!), där barnen och de unga diskuterade utmaningarna med välbefinnande och resultaten av enkäten hälsa i skolan. Motsvarande arrangemang för barn inom småbarnspedagogiken ordnades våren 2024.
• Inom idrottstjänsterna har man startat föreningsparlamentsverksamhet för barn, i samband med vilken man diskuterar exempelvis hur man kommer med i idrottsgrupper.
• Förebyggande av mobbning, och främjande av känslo- och interaktionsfärdigheter och samhörighet genomförs mer systematiskt genom de befintliga ledningsstrukturerna. Planerna för förebyggande av mobbning verkställs och blir en del av enheternas verksamhetskultur. Enheterna specificerar sin verksamhet i egna verksamhetsplaner, och verksamheten följs upp och utvärderas årligen på enhetsnivå. Barn hörs regelbundet i samband med utvecklingen, så att man fokuserar på rätt frågor för åtgärderna. Dessutom följs utvecklingen av barnens och de ungas välbefinnande upp regelbundet och den kunskapsbaserade ledningen utvecklas.

Så här har vi framskridit:

• Mål 5 grundar sig på ett plock från barnen och de unga själva om att öka deras känsla av trygghet i stadsrummet, vilket var ett starkt tema i vår kartläggning av läget. Olika interaktionspraxis har genomförts i arbetet, och konkreta åtgärder för att förbättra tryggheten och trivsamheten i stadsrummet har bedömts och utvecklats gemensamt med hjälp av fem olika pilotförsök.
• Den viktigaste slutsatsen i anknytning till målet är att deltagande med låg tröskel och konkreta sätt att vara med om att förbättra den egna lokala miljön ökar känslan av tillhörighet och trygghet. Känslan av trygghet påverkas av den sociala stämningen på en plats, som kan påverkas av stadsplanering och placemaking-verksamhet, men också av olika vardagliga interaktionssituationer. Dessa påverkas i sin tur av rummets planering och funktioner, liksom den “upplevda känslan av gemenskap”.
• Förbättrande av barnens och de ungas upplevelse av trygghet har införts i stadens budget för 2024 som ett stadsövergripande mål, och arbetet kommer också att främjas genom andra åtgärder än de pilotförsök som nämns i denna måluppsättning. Det faktum att staden har prioriterat förbättrande av barns och ungas upplevelse av trygghet i sin planering av ekonomin och verksamheten har främjat arbetet i storstaden märkbart och säkerställer målets kontinuitet.
• Arbetet i stadsförnyelseområdena fokuserar också på temat trygghet och förbättring av offentliga rum. Stadsförnyelsen är Helsingfors sätt att förebygga regional segregation.
• En av utgångspunkterna för vårt arbete var att vi utvecklade målen som en del av sektorernas och stadskansliets grundläggande verksamhet. Detta gör det lättare för utvecklingsarbetet att slå rot än då det genomförs som enskilda små projekt.
• Den utvecklingsgrupp som etablerades i början av arbetet samlade alla aktörer som på något sätt arbetade med teman kring barns och ungas trygghet inom ramen för pilotförsök, projekt eller grundarbete. Ett viktigt resultat var den lägesbild som utarbetades, och som visade hur många arbetsgrupper och projekt som redan fanns i anknytning till temat. Då lägesbilden skapades granskades även befintliga forskningsdata om barns och ungas trygghetskänsla, exempelvis genom enkäten hälsa i skolan. Utifrån arbetet uppstod bland annat Bloomberg Harvard Collaboration Track/Förbättrande av barns och ungas upplevelse av trygghet i Gamlas.
• Fem pilotförsök valdes ut, och dessa har följts upp under verksamhetsperioden och delvis stötts exempelvis genom deltagande i möten med aktörer. I alla dessa pilotförsök med olika slags verksamhet förbättrades barnens upplevelse av trygghet, vilket främjade mötet mellan vuxna och barn och samvaron i utrymmet med hjälp av olika interaktionssätt. Pilotförsöken synliggjorde barn och unga och deras önskemål, behov och åsikter i utvalda miljöer.

Pilotförsök:

Bloomberg Harvard Collaboration Track/Förbättrande av barns och ungas upplevelse av trygghet i Gamlas (på engelska)

Placemaking-projekt i Gamlas och Mellungsby (på finska)

Förbättring av belysningen omkring ungdomsgårdarna i Bocksbacka

Nordhusets gårdsplan; Bloomberg Asphalt Art-projektet (på engelska)

Forum Viriums stadsrumsförsök (på finska)

• Ett stort antal barn och unga har delaktiggjorts i pilotförsöken. Under arbetet genomfördes en liten övning i bedömning av konsekvenser för barn, vilket ökade förståelsen för exempelvis behoven hos utsatta barn och unga, samt frågor om dataskydd och tillgänglighet för digitala spel.
• Försöken har aktiverat underutnyttjade stadsrum som tidigare upplevts som otrygga och stött barnens och de ungas möjligheter att vistas i dem. Dessutom har försöken svarat på de önskemål som enligt undersökningarna varit åtgärder som barn och unga själva ansett vara de viktigaste för att förbättra erfarenheter av trygghet.
• Barn och unga har varit delaktiga i olika pilotförsök under olika skeden. De deltog i datainsamlingen och då man kom med idéer, och fungerade som sakkunniga och informationskällor under pilotförsöken (särskilt Harvard-Bloomberg), deltog i verksamheten under pilotförsöken (i alla) och gav delvis respons om pilotförsöken. Daghemsgrupper, skolklasser, enskilda ungdomar och regionala ungdomsgrupper deltog. Totalt deltog mer än 600 barn. I bakgrunden fanns även datainsamlingen för ungdomsbudgeten, i vilken 8 000 högstadieelever deltog under våren 2023.
• Efter pilotförsöken har de regionala samarbetsnätverken för barn och unga lyft upplevelsen av trygghet på agendan och flera åtgärder kommer att genomföras under 2025.
• Stadsinformationen har publicerat preliminära PowerBI-regionala lägesbilder gällande barns och ungas upplevelse av trygghet. Dessa inkluderar både statistisk information och forskningsrön samt expertinformation. Rapporteringen utvecklas som bäst. Dessutom följer man i Helsingfors upp och analyserar alla tillgängliga statistiska data och forskningsdata om hur barnens och de ungas säkerhetsupplevelse utvecklas, till exempel i den ständigt uppdaterade analysen av verksamhetsmiljön.
• Det arbete med upplevelsen av trygghet som inletts i Gamlas fortsätter år 2024 som ett stadsövergripande budgetmål, och kommer att genomföras i fem stadsförnyelseområden som stadsövergripande regional verksamhet inom nätverk för barns och ungas välbefinnande. År 2024 ligger fokus på fenomen- och kunskapsbaserade åtgärder som förbättrar upplevelsen av trygghet.
• Säkerhetspromenaderna i områdena kommer att fortsätta, så även placemaking-projekten i form av stadsmiljösektorns budgetåtgärd för 2024. Samarbetet mellan sektorerna för att förbättra belysningen i ungdomsgårdarnas miljö fortsätter.
• Målet fokuserade inte på exempelvis utvecklingen av principer för tryggare rum eller säkerheten för hobbyverksamhet, men dessa har uppmärksammats inom sektorerna och i tjänstehelheterna som en del av vårt övriga arbete. Arbetet för utvecklingen av ett tryggare rum är också en del av fullmäktigeperiodens välfärdsplan.