Modellen Barnvänlig kommun
Helsingfors är en stad för barn. Vi fortsätter arbetet med UNICEF:s modell Barnvänlig kommun. Vi vill att Helsingfors är en barnvänlig stad där alla barn och unga har rätt till en trygg uppväxt och utveckling. Helsingfors förbinder sig att främja likvärdighet, jämlikhet och mänskliga rättigheter i all sin verksamhet. Vi stärker delaktigheten och interaktionen inom alla stadens verksamheter.
Arbetet med Barnvänlig kommun baserar sig på FN:s konvention om barnets rättigheter och främjar tillgodoseendet av barnets rättigheter i kommunen. Varje barn är värdefullt och barnets rättigheter hör till alla barn.
Helsingfors har deltagit i modellen Barnvänlig kommun sedan 2021. Finlands UNICEF tilldelade det första erkännandet Barnvänlig kommun till Helsingfors stad i september 2024. Helsingfors är den första nordiska huvudstaden som beviljats erkännandet. Helsingfors stad fortsätter arbetet enligt modellen Barnvänlig kommun även under 2025–2028.
Barnets rättigheter som utgångspunkt
Många frågor som är viktiga med tanke på barn och unga genomförs i kommunen. FN:s konvention om barnets rättigheter (KBR) är en människorättskonvention som gäller alla under 18 år. UNICEF:s modell Barnvänlig kommun främjar tillgodoseendet av barnets rättigheter och förankrar den nationella barnstrategin i kommunerna.
I modellen Barnvänlig kommun
- identifierar man vilka delområden inom barnets rättigheter som måste utvecklas i staden
- definierar man vad staden bör göra för att säkerställa att barnens rättigheter genomförs fullt ut och
- övervakar man systematiskt framstegen mot de fastställda målen.
Våra hittills viktigaste framgångar i arbetet med Barnvänlig kommun
- Arbetet har haft strukturella konsekvenser: till exempel i arkitekturprogrammet dras det upp riktlinjer för främjandet av den barnorienterade planeringen och iakttagandet av barnets rättigheter har fogats till understödsprinciperna inom kultur- och fritidssektorn.
- Under programperioden har barn och ungdomar delaktiggjorts i stor utsträckning samt ordnats dialoger med barn och ungdomar, exempelvis biträdande borgmästarens kvällar för barn och ungdomar.
- Utbildningshelheten om barnets rättigheter har tagits i bruk och finns nu i vår utbildningskalender. Deltagarantalet håller på att öka. Även förtroendevalda har fått ett informationspaket och erbjudits utbildning.
- En modell för barnkonsekvensanalys (BKA) har färdigställts. Ibruktagandet stöds genom utbildningar och tillställningar för kollegialt lärande.
- Planeringsverktyget Kom jag ihåg barnen och de unga (Muistinko lapset ja nuoret) som ökar barns och ungas delaktighet är färdigställt. En fortsatt plan har utarbetats för insamling av respons från barn utifrån pilotförsöken och informationen om responsinsamlingen har samlats.
- I varje grundskola ordnas undervisning i känslomässiga färdigheter och kommunikationsfärdigheter. Lärarnas färdigheter att undervisa i dessa färdigheter har understötts genom utbildningar. En gemensam handlingsmodell för förebyggande och ingripande i mobbning, trakasserier och våld har skapats inom fostrans- och utbildningssektorn. Även hobbyaktörer har utbildats i arbete mot mobbning. Utbildning om barnets rättigheter har också erbjudits för dem som arrangerar hobbyverksamhet.
- Olika sätt att interagera har testats med barn och unga för att öka erfarenheten av trygghet. Arbetet är kopplat till pågående och kommande projekt. Av målhelheten uppstod bland annat utgångspunkterna för arbetet inom samarbetsmodellen Harvard-Bloomberg. I stadsförnyelseområdena pågår flera placemakingförsök som förbättrar säkerheten och trivseln i stadsrummet. De har genomförts tillsammans med barn och unga utifrån en undersökning om stadsrummet som varit avsedd för barn och unga (2023).
- Genom kommunikationen har arbetet främjats och barnets rättigheter lyfts fram i flera nyhetsartiklar, meddelanden i sociala medier, kvartalskommunikation enligt den nationella barnstrategins kommunikation samt material från Veckan för barnets rättigheter.
- Det utförda arbetet är ett gott exempel på resultaten av det stadsövergripande arbetet för att främja hälsa och välfärd.
Mål för verksamhetsperioden Barnvänlig kommun 2025–2028
- Vi gör barnets rättigheter till en del av introduktionen av sakkunniga.
- Vi stärker kunskapen om barnets rättigheter genom att främja genomförandet av eOppiva-utbildningar. Målet är att 20 procent av personalen och cheferna utför utbildningen. Vi behandlar temat barnets rättigheter i olika sammanhang.
- Vi introducerar förtroendevalda i barnets rättigheter och i arbetet med Barnvänlig kommun.
- Vi stärker intressentgruppernas kompetens om barnets rättigheter genom tillställningar, utbildningar och partnerskapsbrev.
- Vi förbättrar den utvecklade modellen för barnkonsekvensanalys.
- Vi integrerar BKA-modellen i arbetsanvisningarna och processerna i beslutsberedningen inom stadens ansvarsområden och genomför analysen när det ärende som bereds har en betydande inverkan på barnens välfärd eller ärendet berör många barn.
- Vi utbildar personalen i användningen av BKA-modellen.
- Vi samlar information och följer upp de genomförda barnkonsekvensanalyserna.
- Vi stärker de yrkesutbildade personernas kunskap om fenomenet våld mot barn i nära relationer och hur det kan förebyggas.
- Vi uppdaterar och tar i bruk den servicekedja för förebyggande av våld i nära relationer som barnet upplevt.
- Vi ökar de yrkesutbildade personernas kunskap i synnerhet om den tredje sektorns lågtröskeltjänster för våld i nära relationer och organisationernas roll.
- Vi stärker samarbetet med organisationerna.
- Vi grundar ett nätverk för barn och unga inom stadsmiljösektorn.
- Vi klargör strukturerna, metoderna och dokumenteringssätten för barns delaktighet inom stadsmiljösektorn.
- Vi inrättar ett stadsplaneringslaboratorium i stadsmiljösektorns lokaler för att stödja barns delaktighet och barnkonsekvensanalysen.
- Vi fortsätter placemakingverksamheten med barn och unga som ökar trivseln i stadsrummet.
- Vi etablerar användningen av en lägesbild för barns och ungas regionala säkerhet i de regionala samarbetsgrupperna.
- Vi stärker den gemenskapliga kulturen inom gymnasieutbildningen, där var och en upplever sig vara en uppskattad och betydelsefull del av studiegemenskapen.
- Vi stärker användningen av en responsmedveten arbetsmodell inom socialvårdens tjänsterna för barnfamiljer samt kurator- och psykologtjänsterna inom elevvården på andra stadiet.
- Vi följer upp de ungas upplevelser av säkerheten regionalt med hjälp av en erfarenhetsenkät. Teman som lyfts fram tas upp i de regionala verkstäderna för unga.
- Vi genomför ett projekt för förebyggande och ingripande i mobbning och våld inom den grundläggande utbildningen åren 2025–2027.
- Vi tar i bruk verksamhetskort som stöd för de vuxna när det gäller ingripande i mobbning, trakasserier och våld. Verksamhetssätten för vuxna bedöms tillsammans med ungdomarna.
- Vi utvidgar stödelevverksamheten till grundskolorna som omfattar årskurserna 1–6.
- Vi främjar och följer upp delaktigheten hos barn och unga som är i en utsatt ställning samt att deras röst blir hörd.
Organiseringen av Barnvänlig kommun-arbetet i Helsingfors
Samordningsgruppen för Barnvänlig kommun-arbetet sammanträder ungefär fyra gånger per år.
Ordförande för samordningsgruppen:
Maarit Sulavuori
Direktör för familje- och socialtjänster
maarit.sulavuori@hel.fi
UNICEF-samordnare:
Fostrans- och utbildningssektorn
Elina Rautiainen
Pedagogisk sakkunnig
Tfn 09 310 22148
elina.rautiainen@hel.fi
Kultur- och fritidssektorn
Pirjo Mattila
Utvecklingsexpert
Tfn 09 310 89122
pirjo.mattila@hel.fi
Social-, hälsovårds- och räddningssektorn
Mia Mäntymaa
Utvecklingskonsult
Tfn 09 310 72924
mia.mantymaa@hel.fi
Stadskansliet
Stina Högnabba
Specialplanerare
Tfn 09 310 42525
stina.hognabba@hel.fi
Stadsmiljösektorn
Taika Tuunanen
Enhetschef
Tfn 09 310 73872
taika.tuunanen@hel.fi