Välfärdsplanen

Med hjälp av välfärdsplanen leds, styrs och utvecklas arbetet för att främja Helsingforsbornas hälsa och välfärd. Med hjälp av planen säkerställs att verksamheten är systematisk, målinriktad och långsiktig samt att samarbetet mellan olika aktörer fungerar. Välfärdsplanen utarbetas för varje fullmäktigeperiod och utgångspunkterna för den är stadsstrategin och en analys av stadsinvånarnas hälsa, välfärd och trygghet i vardagen, som utarbetas baserat på statistik och forskning.

Helsingfors välfärdsplan för åren 2022–2025 är ett verktyg för att minska skillnaderna i Helsingforsbornas hälsa och välfärd, bidra till bättre livskvalitet för stadsinvånarna och verkställa den innevarande fullmäktigeperiodens stadsstrategi Läge för tillväxt. Innehållen i välfärdsplanen grundar sig på lagen om ordnande av social- och hälsovård samt på lagstiftningen om barnskydd, service för äldre och det förebyggande rusmedelsarbetet.

Helsingfors arbete för att främja hälsa och välfärd styrs av ett systemiskt och holistiskt synsätt, i vilket man stödjer sig på definitionerna av social kvalitet samt FN:s globala mål för hållbar utveckling. Dessa ställer stadsinvånarnas upplevelse av livskvalitet i centrum och viktiga utgångspunkter är individens fysiska funktionsförmåga, psykiska och sociala välbefinnande samt livsmiljöns sundhet och funktionalitet och därmed också tillgången till viktiga tjänster.

Ett viktigt syfte med välfärdsplanen är att främja målen för social hållbarhet, i synnerhet målen för god hälsa och välbefinnande, minskad ojämlikhet, hållbara städer och samhällen samt avskaffande av fattigdom. Mer indirekt stödjer planen också många andra av FN:s globala mål.

Välfärdsplanen verkställs av alla sektorer vid Helsingfors stad och stadskansliet i samarbete med olika partner, exempelvis organisationer och läroanstalter.

Sex tyngdpunkter i välfärdsplanen

Helsingfors välfärdsplan för åren 2022–2025 omfattar sex tyngdpunkter för främjande av hälsa och välfärd: psykiskt välbefinnande, hobbyer och fritid, motion, sunda levnadsvanor, goda befolkningsrelationer samt en trygg och vacker stad.

1. Psykiskt välbefinnande

• Vi stärker Helsingforsbornas psykiska välbefinnande genom att utveckla det tidiga stödet, förebyggande tjänster med låg tröskel, hjälpens tillgänglighet och användningen av egenvårdstjänster.
• Vi utvecklar även servicekedjorna inom mentalvården för barn och unga, barns och ungas interaktionsfärdigheter, skolornas ungdomsarbete samt kommunernas arbete för psykisk hälsa (Hyvän mielen kunta).

2. Hobbyer och fritid

• Vi främjar frivillig- och kamratverksamhet samt konst och kultur i alla åldersgrupper eftersom detta är faktorer som ökar välbefinnandet.
• Vi utvecklar hobbyverksamheten och Kulturens fadderbarn-verksamheten, det kulturinriktade äldrearbetet samt utbudet av konst- och kulturupplevelser för äldre i deras hem.
• Vi genomför modellen för Helsingfors kulturarbete i stadsförnyelseområdena och fortsätter att utveckla Finlandsmodellen för hobbyverksamhet.

3.  Rörlighet 

• Vi riktar arbetet för främjande av en aktiv livsstil till de Helsingforsbor som rör sig minst. Vi ökar medvetenheten om möjligheternaatt röra på sig hos människor i olika åldrar, liksom även den dagliga fysiska aktiviteten i småbarnspedagogiken, skolan och studierna.
• Vi förbättrar de äldres funktionsförmåga genom rörlighetsavtal och genom att erbjuda mer ledd motion.
• Vi uppmuntrar stadens arbetstagare att röra på sig regelbundet och ökar medvetenheten om möjligheterna att röra på sig och motionera i Helsingfors hos stadsinvånare i alla åldrar.
• Vi fortsätter arbetet enligt Rörlighetsprogrammet.

4. Sunda levnadsvanor

• Vi främjar sundare levnadsvanor med hjälp av näringsutbildning till yrkesmänniskor och utnyttjande av digitala verktyg.
• Vi ordnar verksamhet i välbefinnandecaféer för barn och unga och främjar användningen av Finger-verksamhetsmodellen för äldre. Vi stärker även andra utvecklingsåtgärder i anslutning till minnesvänlighet under fullmäktigeperioden.
• Vi förbättrar verksamhetsmodellerna inom det förebyggande rusmedelsarbetet med hjälp av åtgärder riktade till olika befolkningsgrupper och utvecklar servicekedjan Rusmedel och beroende i barnfamiljer.

5. Goda befolkningsrelationer

• Vi ökar växelverkan mellan befolkningsgrupper och mellan individer som tillhör olika befolkningsgrupper och försöker påverka människornas trygghetskänsla och deras attityder.
• Vi stärker stadsinvånarnas mångstämmighet och lika möjligheter till delaktighet och inflytande, och exempelvis OmaStadi arbetar för att befolkningsgrupper som i tidigare omgångar identifierats som underrepresenterade ska delta i alla skeden av processen.
• Vi stödjer förverkligandet av jämlikhet och stärker kommunikation i flera kanaler med beaktande av olika befolkningsgrupper och stadsdelar.
• Vi söker verksamhetsmodeller för att motverka ogynnsamma fenomen såsom radikalisering och gängbildning i olika stadsdelar.
• Vi satsar på barns rättigheter genom arbetet enligt modellen Barnvänlig kommun.
• Vi främjar sysselsättningen för personer med partiell arbetsförmåga och förbättrar den digitala kompetensen.

6. En trygg och vacker stad

• Vi främjar trygga vardagsmiljöer och trivsamma boendemiljöer och strävar efter att identifiera och åtgärda säkerhetsutmaningar i olika områden bättre än idag.
• Med hjälp av planeringsanvisningar för gångtrafiken och förbättring av övergångsställen blir det tryggare att röra sig i stadsmiljön.
• Procentprincipen för konst ger stadsinvånarna möjlighet att uppleva och möta konst i sina närmiljöer.
• Vi vidtar åtgärder mot det ökade våldet i nära relationer och ökar medvetenheten om säkerhet i hemmet och de lokala livsmiljöerna.
• Vi stärker åtgärderna för att stödja välbefinnandet i närståendevårdfamiljer och närståendevårdens säkerhet.

Elev- och studerandevårdsplan för fostrans- och utbildningssektorn

Helsingfors stads sektor för fostran och utbildnings elev- och studerandevårdsplan färdigställdes i september 2023. Den godkändes i fostrans- och utbildningssektorns finska sektion den 19.9.2023 och i den svenska sektionen den 10.10.2023. Enligt elev- och studerandevårdslagen ska Helsingfors stad bifoga elev- och studerandevårdsplanen till stadens välfärdsplan för barn och unga. I Helsingfors ingår välfärdsplanen för barn och unga i den stadsmässiga välfärdsplanen.

Förändringarna i Helsingforsbornas hälsa, välfärd och trygghet mäts

Välfärdsplanen har 47 effektindikatorersom används för att beskriva förändringarna i befolkningens hälsa, välfärd och trygghet. Planens genomförande följs upp med välfärdsberättelsen, den så kallade välfärdsbarometern (Stadin HYTE-barometri), som utarbetas årligen. En mer omfattande rapportering (omfattande välfärdsberättelse) görs i slutet av fullmäktigeperioden och innehållet i den omfattande välfärdsberättelsen fungerar, vid sidan av den information som produceras av enheten för stadsforskning och -statistik, alltid som informationsunderlag för välfärdsplanen för nästa fullmäktigeperiod.

Hyvinvointia ja terveyttä kaikille – Helsingin hyvinvointisuunnitelma 2019–2021 PDF

Pääkaupunkiseudun asukkaiden hyvinvointi ja terveys. Pääkaupunkiseudun hyvinvointikyselyn 2021 tuloksia (Hanna Ahlgren–Leinvuo & Jenni Erjansola & Minna Joensuu & Netta Mäki & Minna Mänty & Ari–Pekka Sihvonen). Publicerad 12.4.2022. Undersökningar 2022:1. PDF
Sammanfattning (på finska) PDF

Kouluterveyskysely 2021 – katsaus lasten ja nuorten hyvinvointiin ja terveyteen Helsingissä (Suvi Määttä) PDF
Sammanfattning PDF
Publicerad 26.10.2021. Statistik 2021:12.